publicerad: 1932
HYFSA hyf3sa2, v. -ade ((†) pres. sg. -er Castrén StormaktstDiktn. 96 (i handl. fr. 1669)). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); jfr HYFS.
Ordformer
(hyfs- (hyffs-, hyfss-, hyfz-, hyvs-) 1658 osv. höfs- (höffs-, hövs-) 1696—1872)
Etymologi
[jfr sv. dial. höfsa, hyfsa, städa, prygla, no. hufsa, hyfsa, hålla räfst med, prygla; av en nt. motsvarighet till t. dial. hübschen, göra snygg, fiffa upp o. d., avledn. till t. hübsch, av mht. hüvesch, hüb(e)sch (med sidoformerna hövesch, höfsch), motsv. mnt. hovesch, hövisk, fin, bildad (se HÖVISK). — Jfr HYFSAD, p. adj., HYFSLIG]
1) (utom i a l. i särsk. förb. numera föga br.) bringa i ett tilltalande skick, snygga upp, putsa, städa, ansa, ställa i ordning. En städar, en hyfzar, en lagar (vid tillredelserna för bröllopet). JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 220. (Kaliferna) kastade ögonen mer på annat än på att bygga hus och hyfsa staden. Eneman Resa 1: 140 (1712). Skägget han hyfsat, / håret låg i pannan. Brate Edda 92 (1913). (†) De tvådde sig icke, ej eller .. hyfsade sina naglar. Bælter JesuH 4: 253 (1757). — särsk.
a) med avs. på person; numera bl. (i vissa trakter, vard.) refl.: göra sig städad l. snygg, snygga upp sig. Castrén StormaktstDiktn. 96 (i handl. fr. 1669). Keder Vitt. 360 (1690). Sedan vi hade tvättat och hyfsat oss litet (efter resan), gingo vi ut. Lundgren Res. 217 (1855). Hyfsa sig i håret. Berndtson (1880).
c) (†) med avs. på träd l. häck o. d.: putsa, tukta. De förvildade löfgångarne hyfsades. Palmblad Nov. 2: 57 (1819, 1841). LoW (1862).
2) (numera bl. i vissa trakter samt i fackspr.) med avs. på yta: (gm hyvling l. täljning l. filning o. d.) befria från ojämnheter o. kantigheter, jämna, släta, glätta. Att ej mur-bruket onödigt måtte förspillas, hyfsas murens sidor med grepen. LBÄ 19—20: 124 (1799). Golfvet .. måste vara tätt och väl hyfsadt för hopsamlingen af fröet. Skogvakt. 1893, s. 45. Man kan däraf se, hur stor vikt det ligger på att löphjulens ytor äro väl hyfsade. JernkA 1900, s. 27. 4GbgVSH V—VI. 4: 11 (1903).
3) [eg. bildl. anv. av 1 o. 2] (numera ngt vard.) göra (ngt, i sht förr äv. ngn) fullkomligare l. bättre, höja, (upp)odla, förfina, förädla, kultivera; jfr HYFSAD 2. Magnus Ladulås .. gaf Landet Förfatningar, och hyfsade Sederna. Gjörwell (o. Bergklint) Sam. 223 (1775). (Helvigs) älskvärda, högt bildade maka, Amalia von Imhoff, sökte .. hyfsa honom för sammanlefnaden. Wingård Minn. 4: 36 (1847). Hvad som i icke ringa mån bidrog att hyfsa och höja Upsalasången .. var .. den ovanliga rikedom på tillfällen att höra god musik, som under denna tid gafs. Wennerberg 2: XXVIII (1882). SvD(A) 1930, nr 254, s. 10. — särsk.
a) med avs. på språk, uttryck, litterärt alster o. d., dels: giva en fullkomligare (mera smidig l. uttrycksfull l. korrekt l. konstnärlig o. d.) form, ansa, odla, avfila, avslipa, dels (o. numera oftare): befria från vad som (kan) anses grovt (vulgärt) l. plumpt l. ohövligt l. sårande o. d., polera, uppsnygga; jfr HYFSAD 2 a. Höfsas bör dett språk, som skall bli klart ock rätt. LHägg hos Tiällmann Gr. Fört. 14 (1696). En rå berättelse, som en välment hand mig lemnat, i tanke at Historien lärer höfsas, innan hon ser dagen. GbgMag. 1759, s. 51. Jag vill minnas, att uttrycken vid justeringen blefvo något hyfsade. De Geer Minn. 1: 79 (1892). Slutligen uppfattades åreld i frasen ”i Årelds tid” .. som ett mansnamn, hvilket hyfsades till Orre. Noreen SprSt. 1: 49 (1895). Månget råämne till reformbill (har blivit) .. bearbetadt och hyfsadt. MinnCJBoström 172 (1897). De romantiska genierna, som .. inte ens iddes att hyfsa sin dåliga vers. Eklund Humanism. 19 (1928).
b) (†) med avs. på folk, nation o. d.: bibringa civilisation l. kultur, civilisera, humanisera, uppfostra; jfr HYFSAD 2 b. De gamla vilda inbyggare härstädes (i Kina) hafva, äfven som de Grekiska, blifvit höfsade af Egyptierne. SvMerc. V. 3: 148 (1760). Emanuelsson Plut. 1: 38 (1842).
4) [anv. utgår från 1] mat. bringa (ekvation l. matematiskt uttryck o. d.) till dess enklaste form (som är erforderlig för ekvationens lösning); äv. bildl. Æquationen (måste) på åtskilligt sätt hyfsas. Palmquist Alg. 1: 45 (1745). Regeringsekvationen är när allt kommer omkring, inte fullt så enkel att hyfsa som man på vissa håll synes föreställa sig. NDA(A) 1929, nr 134, s. 3.
5) [eg. bildl. anv. av 1; jfr 1 b, c] (†) tukta, giva (ngn) en läxa, ”tilltufsa”. Då de Saxer nu så hade blifwit hyffsade (dvs. besegrade i ett fältslag), sände keijser Karl en hoop Christlige Predikanter til Swerje. Columbus Ordesk. 36 (1678). Möller 2: 109 (1745, 1755).
6) [bet. beror på att ordet antagits vara en avledn. till HOV, sbst.2; jfr: Hyfsa .. (dvs.) moderari verb. à Nom: Hoof. Stiernhielm Vt. (1658, 1668)] (†) styra, regera, hålla i tygeln. Den sijne seder, och Ord; sijne lyster, och anfödde Sinne, / Inte wet håll' vti töm; styra, fogligen hyfsa, regera. / Han är en olärd man. Stiernhielm Herc. 442 (1658, 1668).
1) (i vissa trakter, vard.) till 1: göra städad l. snygg, snygga upp; äv. refl. Säfström Banquer. H 1 b (1753; refl.). Så får skräddarstackarn här hyfsa till trasorna sina. Högberg Storf. 222 (1915).
2) (vard.) till 3: bringa i ett fullkomligare l. bättre tillstånd, förädla, förfina, höja; med avs. på person vanl. refl. (numera bl. i uttr. hyfsa till sig, förr äv. i uttr. hyfsa sig till): bliva hyfsad, ”folka sig”. Skrif Mästarnes skyldighet är, at .. rätt hyfsa til Stilen. SAcrelius i SvMerc. V. 2: 338 (1759). Lilla Lotten har hyfsat sig till. Geijer Brev 327 (1839). Han vill hjälpa mig att hyfsa till det här samhället. Didring Malm 2: 60 (1915).
HYFSA UPP10 4 l. OPP4.
1) (numera knappast br.) till 1: göra städad l. snygg, snygga upp; äv. refl. Brenner Dikt. 2: 71 (1719). Sahlstedt (1773). Gubben hade ej hyfsat upp sig det minsta under sommaren. EFries (1879) hos Cederschiöld Banbr. 66. Berndtson (1880).
2) (vard., numera mindre br.) till 3: hyfsa till (se denna förb. 2). (Han har) hyfsat opp orden här och där (på inskriften). Eneman Resa 1: 32 (1711). Det (låg) nära till hands att också hyfsa upp jag tog 'en till jag tog den. EHTegnér i 3SAH 6: 427 (1891). särsk. (†) med avs. på person. (Apollo) hyfsade up herdarna, och gjorde dem .. til de lycksaligaste Människor på jorden. Strand Tidsfördr. 2: 98 (1763).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content