SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IMAGINERA im1agine4ra, stundom -aʃ-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2 (imaschinèra Dalin; im1a-gine4ra LoW (1911)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr IMAGINATION.
Etymologi
[jfr eng. imagine, fr. imaginer, s'imaginer; av lat. imaginari, göra en bild av ngt, till imago (se IMAGO). — Jfr IMAGINABEL, IMAGINATIV]
(numera knappast br.)
1) ss. existerande antaga l. ponera (ngt som icke finnes till i värkligheten); äv. refl.; ofta i p. pf.: (blott) tänkt, imaginär. Rålamb 1: 89 (1690; refl.). Compass-Circlarna ära intet uthsatte, uthan imagineras på Globen. Dens. 4: 5 (1690). En imaginerad linea, dragen från norr till söder 100 mil bortom Azoriska öarne. Geijer I. 1: 346 (1845).
2) i fråga om föreställningsförmågans l. den skapande fantasiens värksamhet.
a) filos. refl.: bilda sig l. göra sig en föreställning av (ngt). En alt för snell eller senfärdig motus kan man hvarken se eller imaginera sig. Rydelius Förn. 102 (1720, 1737); jfr 3 a. Boström Lag 12 (1845).
b) om konstnär: hitta på l. koncipiera (ett visst motiv, en viss anordning o. d.). (På ett gravmonument) ser man (bl. a.) .. Daniel kringdelande Darii befallningar bland Persiska Satraper, altsammans förträffeligen imaginerat af le Brun. Wallenberg (SVS) 1: 107 (1769). Palmstedt Resedagb. 7 (1778).
c) om författare l. diktare: fingera l. skapa (en viss figur l. situation); refl.: (vid sitt diktande) tänka sig (en viss situation o. d.); äv. abs. Du tänker ej lika väl som du känner, och imaginerar. Hjärne DagDrabbn. 319 (i handl. fr. 1809). (Crusenstolpe) imaginerar ett samtal emellan Gustaf III och hans bekante gunstling Munck. Liljecrona RiksdKul. 272 (1840). Geijer I. 1: 247 (1845; refl.).
3) i allmännare anv.
a) refl.: göra sig ett begrepp om l. en bild av (ngt), föreställa sig, tänka sig. Kan du imaginera dig hvad han har gjort sin Stafva för spratt? MoB 2: 142 (1797). För orientalen är den individuella tillvaron ett ondt; det högsta goda, han kan imaginera sig, är befrielsen från denna tillvaro. Rein Psyk. 1: 32 (1876).
b) fundera ut, hitta på, komma på (ngt). Sahlstedt (1769). Berzelius Kemi 2: 302 (1812).
c) refl.: inbilla sig l. tro l. tänka (ngt); mena, förmoda. Effter .. mången wäl sigh skall imaginera och inbilla, att K: Mt. sigh samma Krigh vthan någen gifwen Orsak, dett opå tager: så (osv.). RARP 1: 127 (1630). Jag imaginerar mig att vi ha ungefär två mil qvar (till Sthm). Blanche Jenny 4 (1845).
Spoiler title
Spoiler content