publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-DÄCKA, -ning. sjöt. förse (mindre båt) med däck som täcker förliga o. aktra delarna samt sidorna, men lämnar midtpartiet av båten öppet. En .. blekingseka ... Den är 13 fot lång och indäckad som kanot. Engström Lif 140 (1907). särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkret anv. (Båten) försågs med en liten indäckning. Engström 2Bok 147 (1909). —
-DÄMMA, -dämning.
1) medelst damm l. dammar stänga in (vatten ngnstädes) l. avspärra (flod, vik o. d.), dämma in; äv. om rev l. bank, klitt, isbarriär o. d.; äv. bildl. En indämd ström. Dalin Hist. III. 2: 208 (1762). Ett förslag att indämma Haarlemsjön och .. utpumpa dess vatten. UB 2: 205 (1873). (Av slam från floderna uppkommanðe) ref och bankar, hvilka efter hand indämma långsträckta strandsjöar. Torpson Eur. 2: 323 (1896). (Det europeiska jämviktssystemet) tvingar den indämda kraften att taga sig uttryck i kolonialsträfvanden. GHT 1896, nr 304 A, s. 2. Wulff Leopardi 129 (1913).
2) gjut. = DÄMMA, v.2 4. När gjutningen skall ske nedsättas formarne uti gjutgropen framför ugnen, och omgifvas (indämmas) med hårdt tillstampad sand. Almroth Karmarsch 108 (1838). —
-DÖ. (enst., †) dö inne (i ngt). (Silkesmasken) toom och mager, / Inwicklat in-dör i sin väf. Stiernhielm Embl. (1668). —
-DÖLJA. (†) dölja (ngt) inne (i ngt l. hos ngn). Felttis Oleff .. fför thet godz som han hitte och indolde med sig hemliga. BtFinlH 2: 125 (1554). —
-DÖMA. (†)
1) genom domstolsutslag förklara (ngn) berättigad att taga (en egendom) i besittning (o. bosätta sig där). Birita Persdotter skall begiffue sigh på Bastöö att besittia och boo .. medan hon der indömdes effter xij:ns (dvs. tolftens, tolvmannanämndens) ranzacan. BtFinlH 2: 237 (1588).
2) (vid syneförrättning) godkänna (lägenhet ss. ingående i l. hörande till egendom), insyna. Torp och qvarn, som icke blifvit vid laga Syn (av prästgård) indömde, är hvarken afträdare förbunden att afstå eller tillträdare att betala. SFS 1839, nr 28, s. 5. Därs. 1860, nr 10, s. 5. —
-DÖME. (-döme 1533—1697. -dömme 1606—1682) [efter mnt. ingedome, husgeråd] (†)
1) bohag; inre lösöre; inventarier; jfr INNANDÖME 1 a. G1R 8: 175 (1533). Att academien och dess tilförordnede hws och wåningar motte blifwe medh tak och indömme förbettradhe. Annerstedt UUH Bih. 1: 76 (i handl. fr. 1606). Han .. hafwer i förledet åhr mist bådhe huus och hem medh heele indömet. ÅngermDomb. 1647, s. 116. KyrkohÅ 1915, MoA. s. 283 (1687).
2) inkomst, intäkt. Schatmästaren (har under sin förvaltning) Rijkzens dretzel, indöme, regalier, tapetzerij etc., såsom een gamal Rijkzens rätt warit hafwer. RA II. 1: 59 (1611; i hskr. fr. 1700-talet: inkommande). Cammar-Collegium, under hvars förvaltning och inseende alt det hörer, som rörer och angår rijksens indömen och räntor. RARP 16: 341 (1697).
Spoiler title
Spoiler content