publicerad: 1933
INGREDIENS in1grediän4s, äv. iŋ1gre-, äv. 01—, r. (m. Nordforss (1805), WoJ (1891); f. Lundell (1893)) ((†) n. Möller (1745; under base), LAHT 1892, s. 7 (i cit. fr. 1874)); best. -en; pl. -er; förr äv. INGREDIENTIE, r. l. f.?; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ens 1745 osv. -entien, sg. best. 1836. -entier, pl. 1642—1852. -ents (-entz) 1707—1818)
Etymologi
[jfr t. ingredienz; av nylat. ingredientia, ingående beståndsdelar, n. pl. av ingrediens (jfr eng. ingredient, fr. ingrédient), p. pr. till ingredi, gå in (se INGREDIERA)]
1) i ett ämne l. en anrättning o. d. ingående l. för framställandet av ett ämne l. tillredandet av en anrättning o. d. behövlig beståndsdel; i sht i pl. Öölet (är) åtskilligt (dvs. olika) bådhe på Ingredientiernes eller the tings som ther til komma, såsom ock på Beredelsens wägna. Palmchron SundhSp. 118 (1642). Af mångfaldige ingredientier sammansatte Läkemedel. PH 6: 4719 (1757). Ingredentier till kitt. Ambrosiani DokumPprsbr. 136 (i handl. fr. 1829). I landsorten äro ju ingredienser (till bakvärk) och andra omkostnader ofta betydligt billigare än i Stockholm. SvD(A) 1932, nr 194, s. 4.
2) allmännare l. bildl.: beståndsdel (särsk. sådan som sätter sin prägel på ngt l. som icke kan saknas, om ngt skall behålla sin karaktär), integrerande del; komponent; element (se d. o. 3); faktor (se d. o. II 2); numera företrädesvis i förb. med sådan bestämning som viktig, oumbärlig, förnämst o. d.; i sht i pl. Rydén Pontoppidan 137 (1766). Tradition och den inre sig sjelf bildande kraften äro ingredienserna i all odling. Geijer I. 8: 21 (1811). Urbanitet är en ingrediens i sjelfva hans (dvs. fransmannens) nationalfåfänga. Snellman Tyskl. 45 (1842). Redan i vår äldsta konstdiktning under 1600-talets senare del blevo antitetiska uttryck en viktig ingrediens i diktspråket. Wrangel Dikten 118 (1912). Vauxhallen var sålunda nu (dvs. år 1795) en viktig ingrediens i stadens (dvs. Stockholms) nöjesliv. ABlanck i 3Saml. 1: 12 (1921). — särsk.
a) (†) (skriftlig) framställning av en punkt (l. de punkter) som skall (skola) ingå i en skrivelse; förslag (till en skrivelse). Två dagar förr än .. (kanslirådet Åkerhielm) dog, satte han up ingredientier til svar på Keijsarens bref til H:s M:t. Bark Bref 1: 5 (1702). Jag låter här hoos fölia til H:r Cantzlirådets ompröfvande en liten upsatz til ingredientz af ett sådant bref. Därs. 2: 225 (1707). CPiper (1712) i HH XXI. 1: 217.
b) (†) var särskild av de (viktigaste) upplysningar som meddelas i ett brev o. d. Mitt Creditifs uteblifwande med flere andra förtretligheter äro dhe förnämste ingredientier af de swar jag får, eller kan förwänta. CGyllenborg (1715) i HSH 10: 160.
Spoiler title
Spoiler content