SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SPIKA, -ning. [jfr t. (hin)einnageln]
1) innesluta (ngt l. ngn i rum, skåp, låda o. d.) o. därefter spika igen detsamma (densamma). BtÅboH I. 2: 105 (1625). WoJ (1891).
2) (i fackspr.) med avs. på golvplanka: efter infogning fastspika vid underlaget. 2UB 1: 441 (1898). —
-SPINNA, -ing. [jfr t. einspinnen]
1) (i sht i fackspr.) eg.: gm spinnande infoga l. insätta l. inblanda (ngt); ofta allmännare: insno, inlinda. De särskilda trådarne inspinnas i kabeln. TT 1900, Allm. s. 116. 2NF 29: 245 (1919). jfr (†): Tyget med Jnspunne Blommor. BoupptRArk. 1706.
2) eg.: gm spinnande omgiva (ngt) med ett hölje; vanl. allmännare: omsno l. linda (ngt) med tråd, nät, flätvärk o. d.; äv. bildl. Schultze Ordb. 4790 (c. 1755). Condé fann sig i Paris inspunnen i hofvets ränker. Ekelund NAllmH II. 1: 6 (1838). Många .. spindlar .. betjena sig .. af sina trådar för att dermed inspinna rofvet, då det fastnat i nätet. Thorell Zool. 1: 257 (1860). Levertin II. 2: 43 (c. 1900). särsk. entomol.
a) refl., om larv: omgiva sig med en hylsa l. ett hölje av för ändamålet bildad (silkes)tråd. GBonde (1762) hos Trolle-Bonde Hesselby 175. (Silkesmaskarna) äro vanligen på 30:de dagen färdiga att inspinna sig. Thomson Insect. 160 (1862). ArkZool. II. 17: 11 (1905).
b) ss. vbalsbst. -ing, konkret: lager l. hölje vari en insektlarv inspinner sig, kokong. VetAH 1762, s. 26 (pl.). Puppan (av tallflyet) .. ligger i jorden utan någon inspinning. 2NF 28: 346 (1918).
Spoiler title
Spoiler content