SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-ÄRVA. förvärva (ngt) gm arv; numera bl. i p. pf., bildl.: nedärvd; inrotad. The förmälte och, att the icke hade någon sinn någott godz inärfft. GullbgDomb. 4/10 1651. Deras (dvs. dalallmogens) inärfda och djupt rotade vördnad .. för sina Konungar. Strinnholm Vas. 1: 40 (1819). Ett vittnesbörd om hur inärfd denna lappens gamla hvardagsreligion varit. LfF 1916, s. 47. —
-ÄSKA, v. [jfr (ä.) d. indæske] (†) inkalla (ngn inför rätta o. d.), instämma. RA I. 1: 263 (1540). —
-ÄTA. [jfr d. indæde]
1) refl.: ”äta” l. fräta sig in (i ngt o. därigm åstadkomma hål l. fördjupning o. d.); numera nästan bl. i p. pf.: som ”ätit” l. frätt sig in (i ngt); äv. bildl. Thet (dvs. spetälskesåret) är diwpt in ätit. 3Mos. 13: 55 (Bib. 1541). Inätet .. hat och förakt. SvD(A) 1918, nr 178 B, s. 3. Vid .. Tagvandets .. strand fann jag tydliga abrasionshålor inätna i strandklipporna. Fennia XLVI. 1: 9 (1925).
2) (†) i p. pf.: urholkad (gm frätning l. nötning). En .. af watn och Forssar inätin Steen. JTornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 27. —
-ÖGA. (†) om ögats inre delar. OAcrel i VetAH 1757, s. 94. Dens. Chir. 55 (1759). —
-ÖGD, p. adj. (numera knappast br.) som har djupt liggande ögon. Möller 2: 1087 (1785). Dalin (1852). Cannelin (1921). —
-ÖSA, v., -ning. gm ösning införa l. fylla (ngt i ett kärl o. d.); ösa in (ngt); förr äv.: gm ösning påfylla (ett kärl o. d.); förr äv. med avs. på dryck: ”ösa i sig”. Petreius Beskr. 6: 15 (1615). (Han hade) mera skadeligt Bränvin, än hälso-vatten inöst. Tessin Bref 1: 113 (1751). Sedan (deglarna dragits påfyllda ur härden) urstjelpes den först inöste degel. Hülphers Dal. 19 (1762). (De svärmande bina) inösas .. med en slef i kupan. NF 2: 445 (1877).
Spoiler title
Spoiler content