SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JASMIN ʃasmi4n, äv. (numera bl. i bet. 3; jfr anm. nedan) SCHERSMIN ʃærsmi4n, r. l. m. l. f. (m. Mollet Lustg. D 4 b (1651), LoW (1911; jämte r.); f. Weste, ÖoL (1852)) ((†) n. Lind (1749), Sahlstedt); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(jas(s)min (jasz-) 1651 osv. jes(s)min 1705—1786. jäsmin 1749—1797. gesmin 1757. schersmin (sjers-, sjärs-, skers-, skärs-) 1773—1914. Anm. Formen jasmin är numera den vanliga i alla bet., men betraktas i fackspr. ss. oriktig i bet. 3, där man anser schersmin böra användas)
Etymologi
[jfr d. jasmin, jersmin, t. jasmin, eng. jessamin(e), jasmin(e), fr. jasmin; av pers. jāsämin. Formen schersmin är utvecklad ur ä. jesmin]
1) (individ l. art av) det företrädesvis i tropiska o. subtropiska områden förekommande busksläktet Jasminum Lin., varav flera arter (t. ex. J. grandiflorum Lin. o. J. odoratissimum Lin.) i stor skala (särsk. i södra Frankrike) odlas för sina välluktande blommors skull, av vilka en vid parfymfabrikation använd eterisk olja (jasminolja) utvinnes. Äkta l. vanlig (förr äv. gemen) jasmin, den i Sv. (i kruka) odlade jasminväxten Jasminum officinale Lin. (med vita blommor). Mollet Lustg. D 4 b (1651). Gemen Jaszmin. Rudbeck HortBot. 58 (1685). Björnståhl Resa 3: 164 (1778). SvUppslB (1933).
2) (†) övergående i bet.: jasminparfym. Lucidor (SVS) 333 (1673). En frisk vellucktande Pomada eller Jasmin. VetAH 1745, s. 183.
3) (individ l. art av) det i norra halvklotets tempererade länder förekommande växtsläktet Philadelphus Lin. (med vackra o. välluktande, vita blommor). Oäkta l. falsk jasmin, den i sv. trädgårdar ofta odlade Philadelphus coronarius Lin. Hwijt wild Jaszmin. Rudbeck HortBot. 108 (1685). Holzhausen TrädgBl. 281 (1922).
4) bot. den i södra Nordamerikas sumptrakter förekommande buskväxten Gelsemium sempervirens Ait. (med välluktande, höggula blommor); särsk. i uttr. gul jasmin. 2NF 9: 887 (1908).
5) (†) (individ l. art av) busksläktet Syringa Lin., syren. Rudbeck HortBot. 108 (1685).
Ssgr (i allm. till 1, 3 o. 4): A: JASMIN-BLOMMA, r. l. f. (jasmin- 1690 osv. jasmins- 1786) Rålamb 14: 135 (1690). AHB 54: 11 (1871). —
-BUSKE. Callerholm Stowe 194 (1852). PT 1903, nr 136 A, s. 3. —
-DOFT. Molin Adès o. Josipovici 7 (1920). —
-HÄCK. särsk. till 3. Phosph. 1810, s. 69. Gawell-Blumenthal HembFärdv. 30 (1913). —
-KVIST. Grundelstierna Rol. 3: 44 (1808). Wirsén Vint. 244 (1890). —
-LUKT. (jasmin- 1910. jasmins- 1773) Linné DelNat. 18 (1773). 2NF 12: 1303 (1910). —
(1) -OLJA, r. l. f. (jasmin- 1698 osv. jasmins- 1777) eterisk olja som utvinnes ur blommorna av vissa arter av busksläktet Jasminum Lin. ApotT 1698, s. 56. Jönsson Gagnv. 305 (1910). —
(1) -PARFYM. parfym med jasminolja ss. ingående beståndsdel. UB 5: 305 (1874).
B (†): JASMINS-BLOMMA, -LUKT, -OLJA, se A.
Spoiler title
Spoiler content