SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JUDAISERA 1daise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. judaisieren, fr. judaïser; ytterst av gr. ἰουδαΐζειν, till ἰουδαῖος (se JUDE); jfr JUDAISM]
(i sht i fackspr.)
1) tr.: sätta judisk prägel på, göra (till) judisk. Rydén Pontoppidan 177 (1766). (Galileen) som af makkabäerna eröfrades och judaiserades. Beskow Pred. 53 (1901).
2) intr.: ansluta sig till judiska förebilder; omfatta judiska (tros)föreställningar o. d.; i sht i p. pr. Platoniserande och Judaiserande Christne. Frey 1841, s. 261. Judaiserande tendenser (hos audianerna). 2NF 2: 382 (1904).
Spoiler title
Spoiler content