SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAMELHÅR kame3l~hå2r, n.; best. -et.
Ordformer
(kamel- 1637 osv. kamela- 1726. kamele- 1526—1811. kamels- 1642—1710. Jfr formavd. under KAMEL)
Etymologi
[fsv. kamela har (i bet. 1); jfr t. kamelhaar (i bet. 2 äv. käm(m)elhaar), eng. camel's hair, fr. poil de chameau]
1) hår (ull) som kamelen fäller l. som plockas av honom på våren (i västerlandet i senare tid företrädesvis användt till trikåvaror, filtar o. d.). Johannes hadhe clädher aff Camele håår. Mat. 3: 4 (NT 1526). Kamelhår uparbetas til fina hatt- och klädes bårstar. Rothof 230 (1762). Öknens söner .. vandra omkring i vida burnuser och tjocka kransar af flätadt kamelhår, som fasthålla .. hufvudduken. Wilhelm SolLys. 273 (1913).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; ordets anv. i denna bet. torde bero på en missuppfattning l. förväxling, snarast, vill det synas, föranledd av anslutning till KAMLOTT; jfr KAMEL-BAND, -GARN 2, -ULL 2] hår (ull) som erhålles från angorageten (o. vissa andra getarter i Mindre Asien o. Persien); äv. om av dylik ull spunnet garn l. tillvärkat tyg. Sidengrofgrönt eller kamelehår eller annat hederligt tyg, som icke är bräckerligt, tjänar magistris et pastoribus bäst (till kappor). KyrkohÅ 1914, s. 202 (1643). Serenius (1734; under grogram). Knappar .. af Kamelhår til Råck. PH 6: 4372 (1756). Håret af de så kallade Angoriska eller Turkiska getter .. kallas Kamelhår. Rothof 134 (1762). Ekenberg (o. Landin) 422 (1891).
Anm. 1:o I språkprov från ä. tid är det ofta omöjligt att med säkerhet avgöra om bet. 1 l. 2 föreligger; i regel tycks det dock under 1600- o. 1700-talen o. sannol. ännu under 1800-talets förra hälft vara fråga om angoraull osv. 2:o I modern tid har man stundom (efter tyskt mönster) försökt införa formen kämelhår i bet. 2. 4Brehm 1: 589 (1920); jfr 2NF 1: 1025 (1903).
Ssgr (jfr anm. 1:o ovan): A: KAMELHÅR-BAND, -BORSTE, -KOFTA, -PÄNSEL, -REM, -SATÄNG, se B.
B: (2) KAMELHÅRS-BAND. (-hår-) OxBr. 11: 694 (1637). Därs. 740 (1640). —
(1) -BORSTE. (-hår- 1888—1900. -hårs- 1897) Balck Idr. Suppl. 188 (1888). PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 127. —
(1) -FILT. PriskurKMLundberg 1899, s. 47. —
(1) -FÄRG. rödbrun färg, utmärkande för kamelens hår. KatalÅhlénHolm 1916—17, s. 60. —
(2) -GALON. KFÅb. 1913, s. 407 (c. 1714). —
-GARN.
1) till 1. BonnierKL (1925).
2) till 2. KFÅb. 1913, s. 407 (c. 1714). HT 1924,, s. 257 (efter handl. fr. 1709). —
(jfr 2) -GET. (†) angoraget. SvMerc. 2: 586 (1757). Synnerberg 1: 173 (1815). —
(2) -KNAPP. BoupptSthm 30/7 1674 Bil. —
(1) -KOFTA. (-hår-) S. k. kamelhårkoftor för Damer. SvD(A) 1919, nr 239, s. 5. —
(2) -PLYSCH. Cammelhårs Plys. FörordnUtrVar. 1734, s. A 2 b. —
(1) -PÄNSEL. (-hår- 1887. -hårs- 1833) De finare ritpenslarne få ofta namn af ”kamelhårspenslar”, särdeles i England; emedlertid ingår, så vidt man känner, ingenstädes något kamelhår i dem; denna benämning är således ej annat än ett handelscharlataneri. JournManuf. 3: 298 (1833). AHB 131: 108 (1887). —
(1) -REM. (-hår- 1920—1926. -hårs- 1911) Nerén HbAut. 1: 55 (1911). SvD(A) 1926, nr 89, s. 1. —
(2) -SATÄNG. (-hår- 1791. -hårs- 1778) BoupptVäxjö 1778. Svart Camelhår-Sattin. PT 1791, nr 13, s. 3. —
(1) -STRUMPA. Ett par förträffliga splitter nya kamelhårsstrumpor. Christiernsson Mack. 68 (1915). —
(2) -TYG. Lind (1749). Orrelius 66 (1797).
Spoiler title
Spoiler content