SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAMPER kam4per, r. l. m.; best. -n.
Etymologi
[jfr sv. dial. kamper; sannol. abstraherat ur ssgn KAMPERSTEN]
koll.: klappersten, ”kampersten”; utom i ssgr numera bl. (i vissa trakter, folkligt) ss. mera tillfällig ellips för KAMPERSTEN. S:t Olof sig tillbaka såg (och sade till trollkäringen): ”Stå där och blif till kamper grå”. KyrkohÅ 1902, s. 79 (i äldre folkvisa från Tjörn).
Ssgr (i vissa trakter, folkligt, ävensom i fackspr.): KAMPER-BLANDAD, p. adj. om jord (mylla): blandad med klappersten. Kamperblandad sandmylla. PT 1892, nr 246, s. 4 (i annons angående exekutiv auktion på en gård i Varbärg).
-MYLLA, r. l. f. ”kamperblandad” mylla. Åkerjord bestående af kampermylla på sand- och grusbotten. PT 1892, nr 130 B, s. 2 (i annons angående exekutiv auktion på en gård i norra Halland). LAHT 1914, s. 312.
Spoiler title
Spoiler content