KAPERA, kape4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[efter t. kapieren; av lat. capere, taga (jfr KAPABEL)]
(numera bl. vard.) fatta, förstå. Jag seer krigett föras nu heltt annorlunda än jag dätt caperar eller hafver lärt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 155 (1701). Den som skrifver detta är ingen tekniker och har inte .. lyckats kapera annat än det ytligaste af den imponerande ingenjörsbragd, som här (dvs. i Porjus) fullbordas. TurÅ 1914, s. 63.
SAOB
