SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARDAN karda4n, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[elliptiskt för KARDAN-AXEL l. -KNUT l. -LÄNK (se KARDAN-); jfr eng. cardan]
tekn. på motorfordon, särsk. automobil: kardanaxel, kardanknut, kardanlänk. SvMotT 1907, s. 137. GbgMP 1929, nr 143, Bil. s. 6.
Ssgr (tekn.; jfr ssgrna under KARDAN-): KARDAN-DREV. på automobil, om kugghjulet i bakre ändan av kardanaxeln. Nerén BilB 1: 208 (1928).
-DRIVEN, p. adj. om automobil: på vilken kraftöverföringen sker medelst kardanaxel. Nerén (1930).
-HJUL. på automobil: det kugghjul i differentialväxeln som drives av kardandrevet. Nerén BilB 1: 208 (1928).
-VAGN. [jfr t. kardanwagen] kardandriven automobil. Nerén HbAut. 1: 1 (1911).
Spoiler title
Spoiler content