SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KEUPER köj4per (l. med anslutning till t. uttal) r.; best. -n.
Etymologi
[av t. keuper, eg. dialektord från Franken, utgörande benämning på de leror, märglar o. sandstenar som där bilda översta gruppen av triassystemet]
geol. sammanfattande benämning på de till triassystemets yngsta grupp hörande geologiska bildningarna. Hammargren Jordkl. 54 (1854). Flodström Naturförh. 80 (1918).
Ssgr (geol.): KEUPER-FORMATION(EN). keuper(n). JernkA 1832, Bih. s. 295 (1833). NordT 1878, s. 135.
-GRUPP(EN). keuper(n). JernkA 1832, Bih. s. 139 (1833). Ekbohrn 1: 382 (1904).
-LERA, r. l. f. lera tillhörande keupergruppen. NF (1884). SvGeolU Ca 6: 10 (1915).
-MÄRGEL. märgel tillhörande keupergruppen. JernkA 1832, Bih. s. 139 (1833). Hammargren Jordkl. 55 (1854).
-SANDSTEN~20 l. ~02. sandsten tillhörande keupergruppen. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 351. 3NF 1: 199 (1923).
Spoiler title
Spoiler content