KLIPPTÅNG klip3~toŋ2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -tänger ~täŋ2er.
Ordformer
(kliipp- 1567. klipp- 1788 osv. klippe- 1566)
Etymologi
[första ssgsleden synes hänga samman med sv. dial. o. nor. klipa, knipa, klämma (samman), andra är TÅNG, benämning på redskap; ordet kan till formen vara påvärkat av KLIPPA, v.]
tekn. tång att fasthålla arbetsstycke med, klämtång; pincett. ArkliR 1566: 13(1566). Vid Plåt- och Blecksmide förefalla äfven flera arter af tänger, såsom .. Kniptång, Klipptång och Smälttång. Rinman 2: 1063(1789). 11 st. Klipptänger. BoupptVäxjö 1879 (efter guldsmed).
