SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KOLPORTÖR kol1portö4r l. 4r, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet colporteur)
Etymologi
[jfr d. kolportør, t. kolporteur, eng. colporteur; av fr. colporteur, vbalsbst. till colporter (se KOLPORTERA)]
1) person som går omkring i husen o. försäljer böcker, tidningar, tidskrifter, småtryck (förr i sht ”skillingtryck”) o. d.; kringvandrande bokförsäljare; bokspridare; stundom äv. om tidningsförsäljare, ”tidningspojke” o. d.; förr äv. allmännare: kringvandrande försäljare, kringvandrande krämare; gatuförsäljare. 2SAH 1: 255 (1801; i fört. främ. ord). Gå omkring som kolportör af essencer, lack och rakstriglar. Almqvist Smar. 397 (1845). Lösnummer (av Söndags-Nisse) säljas .. genom kolportörer. SöndN 1866, nr 1, s. 1. Karakteristiskt för .. (Nick-Carter-litteraturens) marknad är, att den utbjudes genom kolportörer och vanligen förbindes med premie- eller lotteriföretag. 2NF 19: 931 (1913). SvD(A) 1933, nr 261, s. 10. — jfr BOK-, TIDNINGS-KOLPORTÖR.
2) [väsentligen efter motsv. anv. i eng.] kringresande person med uppgift att sprida l. försälja religiös litteratur samt värka som religiös talare; skriftspridare; ofta äv. (utan tanke på försäljningsvärksamheten): religiös folktalare (utan högre bildning), kringresande predikant. (Prästen J. T.) pungslår hela län genom budkaflar, utskickade af hans colporteurer. CFafWingård (1831) hos Fehrman Wingård 1: 89. Stiftelsens (dvs. Evangeliska fosterlandsstiftelsens) böcker och skrifter .. (ha) blifvit i landet spridda, dels genom bokhandeln, dels genom ombud och colportörer. EvFosterlSÅrsb. 1856, s. 17. Kommer inte Anna ihåg, att kolportörer och läsarpräster är det värsta, som pappa vet? Lagerlöf BarnM 17 (1930).
3) (†) person som ger spridning åt nyheter o. d.; nyhetsspridare; nyhetsförmedlare; rapportör. LBÄ 9—10: 99 (1798). Hjärne DagDrabbn. 65 (i handl. fr. 1804). Lind af Hageby Minn. 271 (1860). jfr: Colportören (1798; tidskriftstitel).
Ssgr (till 2): A: KOLPORTÖR-SKOLA, -TON, se B.
B: KOLPORTÖRS-BREV. (i sht förr) (av sällskap l. stiftelse för inre mission, i sht Evangeliska fosterlandsstiftelsen) utfärdat betyg (som ger tillåtelse till predikovärksamhet) för kolportör. Budbär. 1858, s. 79. Försedde med .. (stiftelsernas) colportörsbref, vandra .. (lekmannapredikanterna) från församling till församling för att hålla conventiklar och försälja .. småskrifter eller tractater. HdlPrestmLink. 1868, 1: 38. —
-SKOLA, r. l. f. (kolportör- 1856 osv. kolportörs- 1891 osv.) EvFosterlSÅrsb. 1856, s. 41. Linder Tid. 251 (1924; i fråga om förh. på 1870-talet).
-TON ~tω2n. (kolportör- 19001923. kolportörs- 1898 osv.) Herr af B:s i högtidlig kolportörston framförda jeremiader. GHT 1898, nr 76 A, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content