SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONVOKATION kon1vokatʃω4n l. -vå-, äv. -vω-, l. 01—, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet convocation)
Etymologi
[jfr t. konvokation, eng. o. fr. convocation; av lat. convocatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till convocare (se KONVOCERA)]
1) (†) sammankallande; äv. konkretare: församling, möte. RP 2: 188 (1632). Såssom Ridderskapet och Adelen hafve sig på Kongl. Maij:ts convocation instält (osv.). RARP 9: 2 (1664). Bolin Statsl. 2: 67 (1871). BonnierKL (1925).
2) (i fackspr.) inom den engelska kyrkan: provinssynod som utgör den lagliga representationen inom kyrkan. Dalin (1871). SvTeolKv. 1928, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content