KROTON krå4ton, äv. krotå4n l. krå- (krotón Dalin(1851)), r. l. m. l. f.; i best. anv. utan slutartikel.
Ordformer
(äv. skrivet cr-)
Etymologi
[jfr t. kroton, eng. o. fr. croton, av nylat. croton, av gr. κρότων, κροτών, fårlus, fästing, växten Ricinus, äv. om ett träd av vars fästingen liknande frukter en olja bereddes]
1) växt (träd l. buske) av det till familjen Euphorbiaceæ hörande släktet Croton Lin. Synnerberg(1815). Dalin(1851). — särsk. i ssgr, om trädet l. busken Croton Tiglium Lin.
2) i oeg. anv. av 1, om växten Codiæum variegatum (Lin.) Bl. 2NF 5: 480(1906).
Ssgr (till 1): KROTON-ART. —
(1 slutet) -FRÖ. (föga br.) farm. frö av trädet l. busken Croton Tiglium Lin.; äv. koll. SPF 1859, s. 491.Gentz Lindgren(1928). —
(1 slutet) -OLJA, r. l. f. farm. av krotonfrö gm pressning l. extrahering med sprit framställd olja. Berzelius Kemi 4: 308(1827).
SAOB
