publicerad: 1938
KRYSS krys4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; anträffat bl. i sg.
Ordformer
(krijs 1691 (: Krijs Råån))
Etymologi
sjöt. kryssmast; krysstopp. Fartyg .. med Holländsk flagg på storen, Fransk förut eller Spansk på kryssen. Platen Glascock 1: 44 (1836). På Superb tog man ned gafflar, bram- och överbramrårna samt rårna på kryssen. VFl. 1931, s. 21.
Ssgr (sjöt. Anm. Ssgrna äro urspr., delvis efter t. kreuz-, bildade till KRYSS, sbst.3, i anslutning till KRYSS-MAST): A: KRYSS-BARDUN. tåg (bardun) som tjänar att stötta kryssmastens stång. Ekbohrn NautOrdb. (1840). —
-BOLIN. (kryss- 1691 osv. krysse- 1796 osv.) tåg varmed den mot vinden vända sidan av ett kryssmärssegel utspännes. Rålamb 10: 47 (1691). —
-BOVENBRAMBARDUN~00102. (numera föga br.) kryssöverbrambardun. Ramsten 9 (1866). Uggla Sjölex. 569 (1876). —
-BOVENBRAMRÅ~0002. (numera föga br.) kryssöverbramrå. Ekbohrn NautOrdb. 208 (1840). Witt Skeppsb. 32 (1857). —
-BOVENBRAMSEGEL~00020. (numera föga br.) kryssöverbramsegel. Witt Skeppsb. 32 (1857). Stjerncreutz (1863). —
-BOVENBRAMSTÅNG~0002. (numera föga br.) kryssöverbramstång. Ekbohrn NautOrdb. 210 (1840). Witt Skeppsb. 32 (1857). —
-BRAMBOLIN~002. tåg varmed den mot vinden vända sidan av ett kryssbramsegel utspännes. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 303 (1796). —
-HUKERT. (förr) ”hukert” med stång med råsegel över kryssmasten. Ekbohrn NautOrdb. 77 (1840). Stjerncreutz (1863). —
Ssgr: kryssmärs-brass.
-gast. sjömil. KrigVAT 1835, s. 177. På seglande örlogsfartyg indelades besättningen i backs-, skans-, förmärs-, stormärs- och kryssmärsgastar. 2NF 19: 283 (1913).
-korpral. sjömil. UFlott. 1: 147 (1882). Kryssmärskorpral (utövar tillsyn) öfver kryssmasten med segel och tackling. Därs. 113 (1903).
-stång. —
-RÅ, r. l. f. (kryss- 1691 osv. krysse- 1730) kryssmärsrå. Rålamb 10: 46 (1691). Rajalin Skiepzb. 146 (1730). —
-TOPP. (kryss- 1765 osv. krysse- 1730) topp(en) på kryssmasten; äv.: topp(en) på kryssbramstången. Rajalin Skiepzb. 146 (1730). SFS 1836, nr 28, s. 2. Hägg Segel 42 (1935). —
-VANT. vant som stöttar kryssmasten sidovägen l. akteröver. Rålamb 10: 47 (1691). Tornquist Utk. 2: Förkl. 8 (1788). —
-ÖVERBRAMRÅ~0002, r. l. f. rå på kryssbramstången vid vilken kryssöverbramseglet hissas. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). —
-ÖVERBRAMSTÅNG~0002. om den översta förlängningen (stången) på kryssmasten. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
B (numera bl. i -BOLIN, -BRASS o. -FALL): KRYSSE-BAKSTAG. akterstag till kryssmasten. Rajalin Skiepzb. 220 (1730). —
-BOLIN, -BRASS, se A. —
-FALL. om vart o. ett av de tåg varmed kryssmärsrån o. kryssmärsseglet hissas o. sträckas. FSjöbohm BVägen 59 (1793). —
-RÅ, -TOPP, se A.
Spoiler title
Spoiler content