SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRYSSNING krys3niŋ2, sbst.2, r. l. f.; förr äv. KRYSSING, (r. l.) f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kreuts- (creutz-) 1755—1758. kryss- (krysz-) 1734 osv. krytz- 1734. -ing 1734. -ning 1734 osv.)
Etymologi
[jfr t. kreuzung]
vbalsbst. till KRYSSA, v.2
1) till KRYSSA, v.2 1. Klint KustÖstersjön 116 (1815). (Lots) må, äfven genom kryssning då motvind inträffar, med säkerhet kunna föra och lotsa det fartyg, honom anförtros. SPF 1857, s. 367. De antika skeppens seglingsförmåga räckte .. inte till för kryssning. Hornborg Segelsjöf. 90 (1923).
2) till KRYSSA, v.2 2; ofta konkretare, övergående i bet.: kringseglande, segeltur (på olika farvatten); i sht förr ofta om krigsexpedition till sjöss: sjöexpedition, sjötåg. Ligga, vara, gå ut på kryssning. Serenius (1734; under cruising). PT 1758, nr 36, s. 3. Engelska barkskeppet A Castle skulle just afgå på en längre kryssning med Sydney som första hamn. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. ”Kungsholms” kryssningar ha ju blivit en verklig succé. SvD(A) 1934, nr 8, s. 8. (†) Vid midsommars tiden (1574) var Svenska Flottan på kryssning af Lifländska kusten. Tornquist Utk. 1: 64 (1788); jfr KRYSSA, v.2 2 a.
3) oeg. o. bildl.; jfr KRYSSA, v.2 3. JGOxenstierna 1: 23 (1772, 1805). Bengt Oxenstierna .. (ville icke) blottställa sin hustru för den farliga kryssningen mellan de gamla slägternas förakt och den allenastyrande Konungens misshag. Crusenstolpe Tess. 1: 274 (1847). SvD(A) 1934, nr 197, s. 4.
Ssgr (i allm. till 2; i sht i fackspr.): KRYSSNINGS-EXPEDITION. —
-OMRÅDE~020. SFS 1868, nr 86, s. 22. Det (var) första gången briggen i egenskap af skolfartyg hade Nordsjön som kryssningsområde. VFl. 1914, s. 131. —
-STATION. station (hamn, bas) varifrån kryssningar företagas; jfr KRYSS-STATION. Lefrén Förel. 3: 302 (1817). —
-TJÄNST. Vara ute på kryssningstjänst.
Spoiler title
Spoiler content