SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVADD kvad4, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[sv. dial. kvadd; möjl. till KVADDA]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) liten pojke. Nordlindh EPpr 66 (1905). jfr BARN-KVADD.
2) i utvidgad anv., om ngt litet l. obetydligt; i ssgr. jfr GORR-KVADD.
Ssg: (2) KVADD-TALL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tall med lös ved o. obetydlig kärna; jfr GORR-TALL, KVALL; äv. om veden av dylik tall. LfF 1855, s. 180. S. k. qvaddtall eller qvall. Cnattingius 167 (1878, 1894).
Spoiler title
Spoiler content