SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KYTA ɟy3ta2, v.1 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ERI (†, HSH 35: 141 (1635), Palmfelt Molière 39 (1738)), -NING (†, Schultze Ordb. 2511 (c. 1755)); -ARE (†, Schultze Ordb. 2511 (c. 1755)); jfr KYT.
Ordformer
(kyt(h)- 1534 osv. kytt- 1738 (: kytterie))
Etymologi
[jfr sv. dial. kyta; liksom d. kytte av nt. küten, motsv. mnt. kuten, mht. kiuten, byta, t. dial. kauten; jfr äv. nt. küt(e)büten, med samma bet. — Jfr KYTE OCH BYTE]
(i vissa trakter) göra bytesaffärer (i sht på ett listigt l. bedrägligt sätt, till förfång för motparten); ofta övergående i bet.: schackra; nästan bl. i uttr. byta och kyta o. d. Så atj dannemen haffue mått sökia jder näring, byta och kyta, med huar annen, som gode wenner och bröder. G1R 9: 195 (1534). Tror ni icke, att jag ser hur ni smussla, byta och kyta med era (tennsoldater). Jolin Ber. 6: 258 (1881). Larsson i By Logen 5455 51 (1916). Ja, bytt och kytt och handlat har du då gjort så länge jag kännt dig. Sandberg MrWem. 11 (1918).
Spoiler title
Spoiler content