SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÄNN ɟän4, n. oböjl.
Etymologi
[avledn. av KÄNNA]
1) fisk. i uttr. meta (mete) på känn, meta (mete) med (kort, styvt) spö utan flöte men med tungt sänke (varvid man känner, då fisken nappar); jfr KÄNNA 8 a. SvJordbrB SötvFisk. 270 (1922). Om hösten, då man håller till på djupare vatten, metar man på känn. Landsm. 1926, s. 40.
2) (mindre br.; se dock a o. b) förnimmelse l. kunskap l. vetande av (väsentligen) intuitiv l. instinktiv art; (väsentligen) på intuition l. instinkt grundad förmåga att uppfatta l. bedöma ngt; jfr KÄNNA 8 b. Larsson Id. 76 (1908). Hans svärdotter, .. som nog hade rätt gott känn på folk, satte mycket värde på honom. Hellberg FrödingM 17 (1925). — särsk. (fullt br.) i uttr. på känn.
a) utan att följa annat (l. hava annat att följa) än intuition l. instinkt l. ett subjektivt tycke om det rätta; på ett intuitivt l. instinktivt sätt. WoJ (1891); möjl. till b. Jag kände vägen af gammalt och gick (i kolmörkret) på känn, såsom det heter. FrSkog. 157 (1892). Det är väl förresten alltid bara ”på känn” man väljer sin lefnadskamrat. Larsson Larssons 8 (1902). En kramlåda eller ett klädstånd kan kanske skötas på känn men inte ett stort varuhus. Siwertz Varuh. 60 (1926).
b) i uttr. hava (ngt) på känn, hava en intuitiv l. instinktiv förnimmelse av (ngt), ha en (obestämd) känsla av (ngt); i sht i förb. med att-sats. Han hade på känn, att ordförandens farhågor voro ogrundade. Warburg Rydbg 2: 589 (1900). Det fanns hos de Lorche liksom hos H. H. Markurell en lönnlig punkt, .. en hemlig egenskap som man hade så att säga på känn. Bergman Mark. 73 (1919). (Fransmännen) ha på känn, att en utrikespolitisk storm är under uppsegling i London. NDA(A) 1936, nr 80, s. 1.
3) (föga br.) känning, beröring, kontakt; vanl. bildl.; jfr KÄNNA 8 a, 11. Han hade känn med alla politiskt betydande personligheter. Mortensen Aftonbl. 16 (1905). Johannes ledde (då vi redo genom ödemarken) och vi sökte hålla i hop så tätt som möjligt för att ha känn på hvarandra. Engström Häckl. 300 (1913). Hon hade massor av bekanta och i följd därav känn med marknaden. Sandel Dropp. 114 (1924).
4) [jfr d. kende, sbst., i motsv. anv.] (i södra Sv.) i uttr. ett känn, en liten smula, en hårsmån, en ”aning” (se d. o. 3); jfr KÄNNA 8 a o. b. Larsson Hemmab. 177 (1916). Skolstilen är .. ett känn för väl hållen; den som kan reglerna så bra, verkar lärjunge. GHT 1935, nr 231, s. 3.
Ssg (till 1): KÄNN-SPÖ, se KÄNNA ssgr.
Spoiler title
Spoiler content