SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LABB lab4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. labb, motsv. d. lab, nor. dial. labb; jfr (med historiskt sett samma konsonantism) fht. lappo, årblad; jfr äv. nor. dial. lamp, labb, nyisl. löpp, fotblad; i avljudsförh. till got. lofa, flat hand, samt LOVE, handlove; jfr äv. LAMPA, sbst.2]
1) fot på djur; tass; numera nästan bl. om fot på säldjur l. björn. Som .. (draken) för besnärde / Then starke Elephant och bant hans store Labbar / Så (osv.). Spegel GW 223 (1685). Kroppsformen (hos björnen) är tjock och grof .. med breda och stora fötter eller labbar. Lilljeborg Däggdj. 622 (1874). (Sälarna) krafsade .. med labbarne undan all tång. Ahrenberg Öst. 142 (1890). Bååth NordmMyst. 83 (1898). — jfr BJÖRN-, FRAM-LABB m. fl.
2) (vard.) stor hand, grov näve; äv. (starkt vard.) allmännare: hand, ”tass”. Derefter lade han sina stora händer — jag hade så när skrifvit: labbar — .. på mina skuldror. Palmær Eldbr. 160 (1848). Hit med labben .., låt oss vara vänner. Geete Twain Huckl. 142 (1885). Han lyfte en mycket smutsig liten labb halvvägs upp till mössan. Janson Barn 62 (1913). (Boxaren) skakade labb med motståndare och ringfunktionärer. SvD(B) 1929, nr 54, s. 16. — särsk. (†) bildl., i uttr. lägga labbarna på ngt, lägga beslag på ngt, lägga vantarna på ngt. Tjufven .. lade i förbigående labbarna på en .. gammal säck. VexiöBl. 1835, nr 25, s. 1.
Avledn.: LABBA, v.1
1) (†) till 1: gripa med foten. Schultze Ordb. 2512 (c. 1755).
2) [jfr sv. dial. labba tass] (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) till 2, i uttr. labba tass, skaka hand. Koch Arb. 244 (1912).
Spoiler title
Spoiler content