[jfr t. lakonisch, ävensom eng. laconic, fr. laconique; av lat. laconicus, gr. λακωνικός, hörande till l. utmärkande för (invånarna i) Lakonien, enkel, ”lakonisk”]
1) i sht hist. som hör till l. härstammar från Lakonien (Sparta). The gamle brukade tre slags Contre-Marcher, nemligen then Persiske, Macedoniske, och Laconiske. Richardson Krigsv. 1: 255(1738). Atterbom PoesH 2: 161(1848). Den röda lakoniska (marmorn). Grimberg VärldH 2: 227(1927).
2) [anv. åsyftar det förhållande att det korta o. koncisa uttryckssättet eftersträvades i det forntida Lakonien (Sparta)] (i sht i skriftspr.) om uttryck(ssätt): kortfattad (o. innehållsrik), ordknapp, koncis; äv. i mer l. mindre överförd anv., om skrift l. dyl. För sin Styls och orda-lämpas arts och vnderlige Laconiske kortheets .. skul (är västgötalagen värd att bekantgöras). Stiernhielm WgL Föret. 1(1663); jfr 1. SvMerc. 1765, s. 228. Att jag med den store Herr Linnés Laconiska beskrifning kan känna igen en ört, som jag icke sett förut! JJBjörnståhl(1769) hos Linné Bref I. 3: 231. Böttiger 6: 18(c. 1875). Lagen säger lakoniskt, att (osv.). SvD(A) 1933, nr 111, s. 9.
