SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MISS mis4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av eng. miss, felkast o. d., vbalsbst. till miss, förfela, icke träffa (se MISSA, v.)]
1) spelt. o. idrott. motsv. MISSA, v. 2: förhållande(t) att med en stöt l. ett slag l. en spark (i biljard, krocket, bandy, fotboll, vid boxning m. m.) icke träffa målet. Göra en miss. HbiblSällsk. 2: 102 (1839; i biljard). Holmberg Boxas 75 (1921). Stockholms backar slogo hårresande missar i halkan. SD(A) 1928, nr 317, s. 14 (i fotbollsmatch).
2) (vard.) bildl., motsv. MISSA, v. 3 d: förhållandet att icke träffa rätt (t. ex. vid en väderleksprognos); förhållandet att misslyckas. DN 1914, nr 15 925, s. 3 (i fråga om stormvarningar). Å andra sidan måste det sägas att intet område är mera svårbearbetat och lättare att göra missar på än möblernas. Form 1934, s. 110.
Spoiler title
Spoiler content