SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MJÄKER mjä4ker, förr äv. MEKER, m.; best. -n; pl. -kar; förr äv. MJÄK, sbst.2, l. MEK, m.
Ordformer
(mek 1741—1847. meker c. 1700—1891. mjeker 1899. mjäk 1851. mjäker 1807 osv.)
Etymologi
[jfr d. dial. mjæg; till MJÄKA, v.1]
(vard.) person som uppför sig l. talar mjäkigt, beskedlig l. enfaldig l. rädd stackare, mes, ”flep(er)”. Isogæus Segersk. 629 (c. 1700). Möller (1790; om person som talar mjäkigt). En präktig, .. muskelstark dam, som .. verkar mamma till sin lilla mjäker till man. Bergman Fjäd. 90 (1922).
Spoiler title
Spoiler content