publicerad: 1945
MOCKA mok3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(mock- 1751 osv. måck- 1772)
Etymologi
[sv. dial. mocka; av okänt urspr.]
(i Norrl.) fisk. om den i vinkel tillbakaböjda yttersta delen av ett fisknät (i sht för laxfångst); äv. om det gm vinkelböjningen bildade rummet; äv. om hela nätet; äv. om sidoarmar på en storryssja; jfr KROK 4 e. VetAH 1751, s. 190. Ekman NorrlJakt 355 (1910). MeddLantbrStyr. 1920, 6: 50. — jfr LAX-MOCKA.
-NÄT. SFS 1928, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content