SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MOSAISK mωsa4isk (trestavigt) l. mωsaj4sk (mosa´isk Weste; -sájsk Dalin), adj.2; adv. -T.
Ordformer
(-isk 1791 osv. -ysk 1586)
Etymologi
[jfr d. mosaisk, t. mosaisch, eng. mosaic, fr. mosaïque; av nylat. mosaicus, avledn. av MOSES]
1) som härstammar från Moses; stiftad l. införd av Moses; som hör till l. har samband med l. är utmärkande för l. i överensstämmelse med Moses' lag o. den judiska religionen. Mosaiska lagen, den av Moses till judarna överlämnade lagen. Den mosaiska läran l. religionen l. trosbekännelsen, den judiska läran osv. Mosaisk kyrka, synagoga. Wåhlin Bastholm 62 (1791). Hela den Mosaiska perioden, ifrån Noach ända till Herodot. Leopold 6: 82 (1803, 1833). Mosaiska Skapelsehistorien. Stiernstolpe Ballenstedt 3: 62 (1820). Den tid, då straffens mosaiska hårdhet ännu kvarstod oavtrubbad. Spångberg DuktFolk 84 (1930). SvTeolKv. 1937, s. 180. jfr FÖRMOSAISK m. fl.
2) som bekänner sig till den judiska religionen, som tillhör judendomen, israelitisk. Mosaisk församling, år 1838 (efter danskt mönster) införd officiell beteckning för de judiska församlingarna i Sverge. Mosaisk trosbekännare, sedan 1838 officiell beteckning för israelitiska l. judiska trosbekännare. Chesnecopherus Skäl F 1 a (i handl. fr. 1586). SFS 1838, nr 28, s. 1. Därs. 1909, Bih. nr 51, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content