SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MULTIPEL multip4el, adj. -pla. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. multipel, eng. multiple; av fr. multiple, av senlat. multiplus, motsv. lat. multiplex (se MULTIPLEX-). — Jfr MULTIPEL, sbst.]
(i fackspr.) som består av flera enheter l. delar l. element, mångfaldig, mångdelad. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 408. (Urinstenar) som hafva flera kärnor kallas multipla. Hammarsten FysiolK 537 (1883). Multipla solar. SvD(A) 1923, nr 312, s. 3. — särsk.
a) som är en multipel, som är en produkt av en storhet (tal, mängd, typ o. d.) o. ett helt tal; jämnt delbar med ett helt tal. Multipla proportioner, om förhållandet att två grundämnen kunna ingå förening med varandra endast i sådana förhållanden som motsvaras av hela tal. Berzelius FörsökMin. 96 (1814). Multipla typer (dvs. former av kemisk förening). Keyser Kemien 3: 10 (1876). Lagen om de multipla proportionerna. Starck Kemi 290 (1931). Multipla kromosomtal. NoK 113: 68 (1932).
b) med. om sjukdom l. sjukdomsyttring: som angriper l. uppträder på flera ställen. Multipel skleros, neurit. Wretlind Läk. 9—10: 201 (1902). Multipla spridda sår. 2NF 28: 485 (1918).
c) med. om behandling av sjukdom: upprepad. Angiomet på kinden .. ödelades genom multipel bränning med fin paquelin. LbKir. 2: 155 (1922).
Spoiler title
Spoiler content