SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MUSETT mysät4, äv. mɯ- l. mu-, r. l. f.; best. -en; pl. -er. (ofta med fr. stavning)
Etymologi
[jfr t. o. eng. musette; av fr. musette, avledn. av ffr. muser, spela säckpipa, avledn. av ett ord motsv. prov. mus, it. muso, mun]
(förr)
1) ett slags (i sht under 1700-talet använd) säckpipa med blåsbälg som sköttes med armen. Dalin Vitt. 5: 231 (c. 1752). SvTMusF 1927, s. 53.
2) dansstycke av pastoral karaktär med liggande bas, imiterande säckpipa; dans som utfördes till sådan musik; ofta ss. trio l. efterdans till andra danser, t. ex. gavott, menuett. Londée Kellner 44 (1739). PT 1907, nr 104 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content