SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NARKOMAN nar1kωma4n l. -ko- l. -kå-, sbst. m.||ig. o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till NARKOMANI]
med.
I. sbst.: person som lider av narkomani. SvD(A) 1934, nr 4, s. 6.
II. adj.: som sammanhänger med l. beror på narkomani. Narkomana symtom.
Spoiler title
Spoiler content