SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NAZIST nasis4t, äv. nats-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[avledn. av t. nazi (se NAZI-)]
nationalsocialist; äv. i utvidgad anv., ofta nedsättande, i fråga om icke-tyska förh. SDS 1930, nr 330, s. 3. Kring likvagnen marscherade en ungdomlig avdelning nazister från Stockholm i full uniform. UNT 1932, nr 11317, s. 10. jfr: Epitetet ”nazist” har numera i Sverige klangen av ett skällsord, liktydigt med en femtekolonnare. SDS 1944, nr 3, s. 8.
Ssgr: NAZIST-HÄLSNING. om den av nazisterna använda hälsningen med högra armen sträckt snett uppåt. UNT 1932, nr 11317, s. 10.
-LEDARE. Den tyske nazistledaren doktor Göbbels. UNT 1930, nr 10693, s. 7.
-PAMP, m. (vard.) GHT 1945, nr 96, s. 10.
-PARTI(ET). GHT 1933, nr 161, s. 11.
-SKJORTA. Den bruna nazistskjortan. DN(A) 1933, nr 60, s. 11.
-SYMPATISÖR. Wickman DiktatUppr. 80 (1941).
Spoiler title
Spoiler content