publicerad: 1947
NESLIG ne3slig2, förr äv. NESELIG, adj. -are. adv. -A (†, Swedberg SabbRo 1376 (1687, 1712), Serenius (1757; under infamously)), -EN (Stiernman Riksd. 814 (1629) osv.), -T (Murberg FörslSAOB (1793) osv.).
Ordformer
(neess- 1627—1660. nes- (nees-) 1614 osv. ness- (nesz-) 1668—1720. näs- 1637—1713. -elig 1669—1766. -lig (-ligh) 1614 osv. -lig(h)it, n. sg. 1614—1753)
Etymologi
1) (i sht i skriftspr.) som innebär l. medför skam l. vanära (för ngn); vanärande; skamlig; särsk. om handling, brott o. d.: skändlig, föraktlig, nedrig; förr äv. om ämbete l. stånd o. d.: förenad med vanära l. vanheder, som (allmänt) missaktas l. är förtjänt av missaktning; förr äv. i uttr. vara ngn neslig, vara vanhedrande för ngn; jfr NESA, sbst.1 1, 2. Lida ett nesligt nederlag. Dö en neslig död, förr äv. föra ett nesligt leverne. Begå ett nesligt brott. Begå l. öva nesligt våld mot (en kvinna), våldtaga (en kvinna); jfr c. Rondeletius 16 (1614). Then ther icke är födder af något neeslighit stånd (kan prästvigas). KOF 1: 505 (c. 1618). Inthet kan iagh sij, huru det skul wara Academien neessligit, som i sigh sielf är ährligit. ConsAcAboP 2: 201 (1660). Man måtte häller önska sigh Döden, än föhra ett neesligit Lefwerne. Grubb 65 (1665). Ej må (skarprättarens) embete .. för nesligit hållas. SB 4: 1 (Lag 1734). Sent skall denna nesliga gärning .. gå ur mitt minne. Bååth Gudrun 96 (1900). — särsk.
a) (†) i uttr. lämna (efter sig ett) nesligt rykte, lämna ett rykte (efter sig) som drager vanära över ens namn o. minne. (Påven Bonifacius VIII) lemnade effter sigh itt neesligit Rychte. Schroderus Os. 2: 747 (1635). Brenner Dikt. 1: 235 (1710, 1713).
b) om konkret ting; dels: som förtjänar allmänt förakt, skändlig, dels: varöver man måste (l. anses böra) blygas; numera nästan bl. (jfr dock α, β) i vitter stil, om boja, ok o. d.: som det är en skam att bära. Somlige (kättare) moste (i Spanien) .. bära en neesligh Klädebonat aff gohl Färga. Schroderus Os. III. 2: 84 (1635). (Lucidors) näsliga skrifft. Schück BibliogrAnt. 20 (i handl. fr. 1669; om bröllopsskriften ”Gilliare Kwaal”). Nesliga bojor. Tegnér (WB) 3: 141 (1817). Böjd under ett nesligt ok. Östergren (1933). särsk.
α) (numera bl. tillf.) om plats, rum, grav o. d. (jfr β, c α slutet): där det är l. anses vara vanhedrande l. mindre hedersamt att bo resp. (i fråga om kyrkogård l. grav) begravas. Om Apollo sielf ther (dvs. i den vackra studerkammaren) residera wille, så skulle honom thetta Qwarter intet neszligit eller ringa wara. Weise 41 (1697). Then Norra sidan (av kyrkogården) har varit .. nesliga håldna. Broman Glys. 2: 28 (c. 1730). Om han som borde hyllas / likt en konung skulle myllas / liflös ned i neslig graf, / (så osv.). Fröding Eftersk. 1: 29 (1888, 1910).
β) (numera bl. tillf., skämts.) i sådana eufemistiska uttr. som nesligt ställe l. kärl o. d., om avträde resp. nattkärl osv. Fru Emerentia .. uppsökte sedan herr Sven, der han gömt sig på ett nesligt ställe. Fryxell Ber. 6: 11 (1833). Ett nesligt kärl med avslaget öra. Lindström Glimt. 96 (1924).
c) som innebär l. ger uttryck åt missaktning l. förakt l. önskan att förödmjuka ngn; som innebär en skymf (mot ngn); skymflig; förödmjukande; hånfull; utom i α, β numera nästan bl. ss. adv. i satser med sådana pass. verb o. uttr. som avvisas, jagas på flykten o. d., förr äv. straffas o. d.; jfr NESA, sbst.1 1 c β. Bli nesligen avvisad. RARP 1: 75 (1627). (Prästen må vid) Skrifftermål .. wachta sigh therföre, att han ingen .. öfwerfaller medh hårda och nesliga ord. KOF II. 2: 58 (c. 1655). At i så förachteligen och nesligen swaren til Konungens ärende. Peringskiöld Hkr. 2: 207 (1697). Tiufnad var .. hos de Gamle Svenske et af de brott, som strängast och nesligast straffades. Dalin Hist. 1: 218 (1747). Nesligen utkastad från arbetsplatsen. SvD(A) 1932, nr 191, s. 6. särsk.
α) (i sht om ä. förh.) om straff o. d.: innebärande l. medförande vanära l. förödmjukelse för den straffade, vanärande; äv. (förr): medförande förlust av medborgerligt förtroende. Om konan öfuergåår näsligh plicht. Murenius AV 16 (1637). Östergren (1933; om straff medförande förlust av medborgerligt förtroende). Hängning .., som .. var ett nesligt straff. Minnesskr1734Lag 2: 811 (1934). särsk. (†) om fångenskap, fängelse (se d. o. 2) o. d.: som innebär förödmjukelse o. förnedring; äv. om lokal o. d.: där ngn hålles i dylikt fängelse. HH XXI. 1: 266 (1714). Ej må then, som för gäld bysättes, i nesligit fängelse hållas. UB 8: 13 (Lag 1734). PH 9: 339 (1770; om lokal). Eurén Kotzebue Orth. 3: 91 (1794).
β) (förr) om begravning (av förbrytare o. d.): värkställd utan präst o. utan kyrkliga ceremonier. Bælter Cerem. 834 (1760). Wåhlin KyrkLagf. 133 (1799).
d) i förbleknad bet.
α) (föga br.) ss. adv.: grundligt, ”skändligt”, ”skamligt”. Vi bekänna öppet att vi .. nesligt misslyckats, så ofta vi försökt att för .. (Almqvist) fastställa ett stafsätt. Lysander Almqvist 207 (1878).
β) (†) ringa, oansenlig. Iagh hölt .. (mina dikter) i så neesligit wärde, at (osv.). Spegel GW 3 (1685).
2) om person: som drager skam över sin tjänst l. sin omgivning o. d.; ärelös; äv. o. numera bl. (mera tillf.): som handlar på ett skändligt l. nedrigt sätt, skändlig; stundom äv. i uttr. neslig i ngt, tarvlig i ngt. Linc. (1640; under dedecorus). (Församlingen får icke ta någon till präst) som icke tienligh woro, uthan snarare förargeligh och neesligh. KOF II. 2: 194 (c. 1655). (En kvinna som begått hor skall) blifwa altijdh neesligh hollen, ibland andra ärliga quinnors samquäm. Därs. II. 1: 208 (1659). (Kristiern II) var mycket illsk, neslig och inbunden i sitt sätt att hämnas. Botin Utk. 521 (1764). Den neslige karlen hade .. smugit sig in i hennes sovkammare i det skändligaste syfte. Bergman Hancken 168 (1920).
Avledn.: NESLIGHET, r. l. f. till 1.
2) konkretare, om ngt som innebär l. medför skam l. vanära; i sht i pl.: nesliga handlingar l. skamliga uttalanden o. d., skändligheter. Begå värkliga nesligheter. Schroderus Os. 2: 321 (1635). Jag (har) hört sägas, att någon person i Lund uppträdt .. som ”Dexippos” och talat en hop nesligheter (i parodiskt syfte). Rydberg Brev 2: 173 (1876). Ropa ut nesligheter och maktmissbruk, som man vill dölja. SD(L) 1896, nr 38, s. 5.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content