NESTOR näs4tor l. 32, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 m. l. r.; best. -n; pl. (mera tillf.) -er nästω4rer l. nes- (Polyfem I. 41: 3(1810) osv.).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. nestor; ytterst av gr. Νέστωρ, enl. Homeros namn på en konung över Pylos i Grekland som deltog i trojanska kriget ss. den äldste bland grekerna o. som skildras ss. en vis o. vältalig rådgivare]
1) den äldste (äldsta) i en krets l. inom ett värksamhetsområde o. d.; äv. allmännare: gammal, vördnadsvärd o. klok man; stundom äv. ironiskt; äv. i utvidgad anv., om sak. Nestorn bland stadens köpmän, förr äv. nestor för alla o. d. Polyfem I. 41: 3(1810). Dahlgren Lyr. 117(i handl. fr. 1874: för dem alla). Icke var .. (professorn) någon nestor i vetenskapen, han var ju ansedd för en stor medelmåtta. Strindberg Fjerd. 64(1877). De överliggare eller erfarne nestorer, som intresserade sig för examina, dem andra tagit. Estlander 1: 390(1902). Den amerikanska qvinnorörelsens nestor, den 84-åriga fröken Susan Anthony. SDS 1904, nr 154, s. 2. Nestorn bland .. (Lunds) stenbrunnar befinner sig i domkyrkans krypta. Kulturen 1935, s. 192.jfr: Man skulle .. i stället .. för en frisk och unger Phaon, (bli) en gammal årklös och okarsk Nestor. Lundberg Paulson Erasmus 46(1728).
2) [av nylat. Nestor, namn på ett papegojsläkte med förmåga att lära sig tala] (föga br.) zool. om nestorpapegoja. 1Brehm 2: 239(1875).
Ssg (jfr 2): NESTOR-PAPEGOJA. [jfr t. nestorpapagei] zool. papegoja av underfamiljen Nestorinæ; i pl. äv. om denna underfamilj. Tullberg Djurr. 217(1886). 4Brehm 7: 562(1925; om underfamiljen).
SAOB
