NÄST näs4t, sbst.3, n.; best. -et; pl. =; l. NÄSTE näs3te2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(nästet, sg. best. 1847 osv.)
Etymologi
[jfr fd. (øghæ)næst, d. næst, nor. dial. nest; sannol. etymologiskt identiskt med NÄST, sbst.2]
(bygdemålsfärgat i södra o. västra Sv.) ögonvrå; särsk. om den inre ögonvrån. Ögonöppningarna .. äro (på lon) kring 1 tum långa, från ena nästet till det andra. Nilsson Fauna 1: 123(1847). — jfr ÖGON-NÄST(E).
