(nät- c. 1655 (: nätning), 1751 osv. nättj- (nätj-, nethj- o. d.) 1582 osv.)
Etymologi
[fsv. nätia, fånga (med nät); jfr sv. dial. nätja, fiska med nät, utlägga nät, nor. dial. netja seg, snärja in sig i nät (om fisk), isl. netja, infånga, snärja; avledn. av stammen i NÄT, sbst. Formen näta beror på förnyad anslutning till grundordet NÄT.— Jfr NÄTA, v.1]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiska med nät (se NÄT, sbst. 1 a); sätta ut l. vittja nät; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om (fångst vid) nätfiske. (De) nätiate (fel för: nätiade) på Genezarethz haaff. PErici Musæus 3: A 4 a(1582). (Prästen) hafwer .. rätt tijond taga af fisk i allom notadrächtom, nätning och wittning. KOF II. 2: 331(c. 1655). (En fiskare) vilken kom nättjande utefter stranden. Schiller DrMargNyck. 164(1930).
2) (†) refl. l. i deponentiell anv., om åker o. d.: överdragas med spindelväv; jfr NÄT, sbst. 2 c.Nätas säger Landtmannen om åkren, då den om vårtiden blifver beströdd med .. spindeltrådar. Linné Sk. 5(1751). När .. åkren nätjar sig .., är det altid teken til lycklig groning. Alm- (Sthm) 1783, s. 42.Möller(1790, 1807; refl.).
Avledn.: NÄTTJERI, n. (†) till 1: fiske med nät, nätfiske. Arvidi 15(1651).
SAOB
