[jfr ä. d. omsvev; efter t. umschweif (delvis under anslutning till SVÄVA); jfr OMSVEP,OMSVEVA,OMSVÄVA]
(†)
1) = OMSVEP 3. The .. giorde en liten Omswef genom the Spanske Nederländerne. Weise 396(1697). (Det berättas) at .. (Trebeta) enteligen efter många omsvef vid Rhein-Strömen, kommit genom honom til Mosel. Bliberg Acerra 882(1737).
2) = OMSVEP 4 a(β). AOxenstierna 2: 484(1622). Af ingen annan (än K. Maj:t) hålle wij (dvs. adeln) lideligit, genom hwadh omsweef det ock skeer, oss något att påföra låta. RARP 4: 489(1650). (Kyrkobönerna böra vara) på reen Swenska, med Gudelige Ord, förutan Prål och widlyftige Omswef. Kyrkol. 12: 2(1686). At intet bruka omswef, vtan strax gå til sielfwa saken (så förklarar jag liknelsen sålunda). Swedberg SabbRo 827(1689, 1710). Schultze Ordb. 5228(c. 1755).
3) i uttr. tidens omsvev, om tidens gång (ss. försåtligt medförande nedbrytande värkningar på ngt). Wår bästa Mandoms Håpp när det på faste Murar / En ewig grund syns fått upbygt .., / Si Tidens omswef som en Tiger der på lurar, / Ok sargar det til Döds. Dahlstierna (SVS) 21(1690).
