publicerad: 1950
OMSÄTTA om3~sät2a, v.1 -er, -satte, -satt, -satt (se för övr. SÄTTA). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 1679 (1749)), -NING (se d. o.); -ARE (i bet. 9).
Ordformer
(om- 1642 osv. vm- 1541)
Etymologi
[fsv. umsätia (i bet. 1); jfr d. omsætte, t. umsetzen; av OM, prep. o. adv., o. SÄTTA]
1) (†) i uttr. omsätta ngt med ngt, förse ngt med en omfattning av (ngt som sättes l. placeras däromkring); jfr OM, prep. o. adv. I 1, III 1. Tin bwk är såsom en hwete hoop vmsatt med Roser. HögaV 7: 2 (Bib. 1541). Den mark som så tillåtes att intagas, (skall) med sin råå och röör omsättias. FörarbSvLag 4: 270 (1692). En fyrkantig fördjupning, omsatt med stenar. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 148 (1863).
2) (†) omvärva, kringvärva; anträffat bl. i bildl. anv.; jfr OM, prep. o. adv. I 1. När mörker omsatt mig på alla sidor, jag menar, när Siukdom, Sömne-lösa och sielfva Döden trängt in till mig, har jag (osv.). Frese Sedel. A 1 a (1726).
3) (numera knappast br.; se dock a) sätta l. anbringa (ngt) på annan plats o. dyl. l. på annat (bättre) sätt; placera (ett antal föremål) i annat (bättre) lägeförhållande till varandra; jfr OM, prep. o. adv. III 4 b, 5, 7. Omsatt och tillsatt galonerne, samt i satt nya snören uppå .. (ett) Liverie. KlädkamRSthm 1741, s. 233. Man försöke at omsätta dessa ord (dvs. orden ”jag skall gå hem”), i hvad annan ordning det vara må, så skal man finna huru det förolämpar örat. Bergklint MSam. 1: 178 (1781). En af remmarne (på tröskvärket) kom i olag och måste omsättas. Grebst 1År 171 (1912). — särsk.
a) (fullt br.) upptaga (en växt l. rot l. lök o. d.) från dess plats i jorden l. i kruka o. dyl. o. anbringa den på annan plats l. i annan kruka o. dyl. l. i annan jord på samma ställe; omplantera; ofta mer l. mindre bildl.; i sht i inf. l. i pass. IErici Colerus 1: 363 (c. 1645). Jag har .. beställt en låda, för att i ny .. jord omsätta ett vackert Pomerans-träd. 2Saml. 3: 23 (1805). Plantor, upprunna af ett himmelskt frö, äro de (dvs. barnen) hitsatta, för att af jorden taga sin första näring, och sedan omsättas i ett bättre land. Wallin 1Pred. 3: 327 (c. 1830). Vi får .. omsätta kaktusen i större kruka. Östergren (1933).
b) (†) i fråga om överförande av en (flytande) vara från ett kärl till ett annat. PH 6: 4177 (1756).
c) (†) med avs. på kapital: omplacera. Omsätta penningar, capitaler. Murberg FörslSAOB (1791). Dalin (1853).
d) (†) med avs. på lån l. fordran: överföra på annan person (l. annat namn). PH 9: 132 (1770). SPF 1840, s. 157.
4) handel., nat.-ekon. komma (nyttigheter, varor, pängar, värdepapper) att gm försäljning o. köp byta ägare l. att utbytas mot varandra; (under viss tid) sälja l. avyttra (viss mängd av varor) l. utge l. bringa i den allmänna rörelsen (viss summa pängar); (under viss tid) företaga affärstransaktioner vilkas sammanlagda pänningvärde uppgår till (viss summa); jfr OM, prep. o. adv. III 2 b, 4 b, 6. Omsätta .. varor. Lindfors (1824). De stora juvelerarebutikerna .. af hvilka många årligen omsätta för millioner kronor. EkonS 2: 418 (1899). Varor som omsättas på varumarknaden. Leander TidnHand. 66 (1926; rubrik). Börshandeln betyder mobilisering av ett kapital, som i och för sig icke är mobilt d. v. s. som icke måste omsättas i produktionsprocessens normala gång. Cassel TeorSocEkon. 402 (1934). LM:s A-serie höjdes en krona till 39 och omsattes liksom B-serien i 40 såväl under som efter uppropet (på börsen). SvD(B) 1948, nr 299, s. 12.
5) (†; se dock b o. c) utbyta l. ersätta (ngt mot resp. med ngt annat av samma slag); ombyta (ngt); jfr OM, prep. o. adv. III 6. Kronomunderingen .. underhölls ganska illa, emedan det kostade penningar, och sällan af detta goda skäl omsattes med ny. Wingård Minn. 2: 14 (1846). — särsk.
a) i fråga om utbyte av mynt av visst slag mot mynt av annat slag. Der någon skulle åstunda at få omsättia de andre ännu gångbare, emot de tredie slags nu först jäf och gängse blefne Myntetekn, så (osv.). SthmStadsord. 2: 435 (1717). HovförtärSthm 1729, s. 2662.
b) (i fackspr.) i fråga om successivt ombyte av vatten i en bassäng l. behållare o. dyl. l. av luft i ett rum. Frykholm Ångm. 114 (1881). Vattnet (i badbassängen) måste .. omsättas eller renas. I bägge fallen fordras en cirkulation av vattnet. TT 1944, s. 651.
c) (i fackspr.) i fråga om successiv förändring av en kollektiv enhets sammansättning gm avgång av gamla o. tillkomst av nya element. Under antagande att (första) kammaren skulle under de nio åren af dess mandat helt och hållet omsättas, kunde (osv.). Samtiden 1873, s. 322.
6) överföra (ngt) i en annan (vitt skild) form; omvandla (ngt); ofta: låta (ngt inre, ngt tänkt) taga yttre gestalt l. taga sig uttryck l. komma till utförande l. förvärkligas; vanl. med av prep. i (stundom till) inledd bestämning; stundom refl.; jfr OM, prep. o. adv. III 4 b, 7. SFS 1838, nr 52, s. 4. Historien, som i klarhet omsätter sagans dunkla mening. Ljunggren Resa 136 (1871). Bellmans skaldelynne är af den största känslighet, och detta gör, att han omedelbart i sång omsätter hvart intryck. NF 2: 179 (1876). Han ser allting .. i stora, enkla drag, och detta omsätter sig i hans diktning. Söderhjelm Runebg 2: 528 (1906). Det är alldeles uppenbart, att sexualiteten på visst sätt hos .. (patienten) omsatts (sublimerats) i religiositet och intresse för mysticism. Gadelius Tro 1: 139 (1912). Reparationspersonalen måste vara i stånd att under strid försvara sig och kunna på ett taktiskt riktigt sätt omsätta givna order. TT 1945, s. 240. (†) (Den kyrkliga jurisdiktionen blir gm vissa åtgärder) förkrencht och omsatter in i politisk dom och handel. SynodA 2: 29 (1585). — särsk.
a) i sådana uttr. som omsätta (ngt) i handling l. i praktiken l. i praxis, äv. i gärning, stundom i (praktisk) värklighet l. i praktiska värk. Topelius Vint. II. 1: 307 (1881: i praktiska verk). Hvad man anser riktigt bör man ju utan fruktan .. omsätta i gärning. Rydberg Vap. 281 (1891). När det gällde att tillämpa teorierna, att omsätta planerna i handling, var han icke längre rätte mannen. 3SAH 6: 117 (1891). (Rousseaus) tankar .. omsattes i praktiken av hängivna disciplar. Almquist VärldH 6: 403 (1929).
b) (†) i uttr. omsätta (ngt) på (ett visst språk), överföra l. översätta (ngt) till (ett visst språk). BEMalmström 2: 337 (c. 1860). Svedenborg .. var fullt på det klara med, att .. det var hans egen själ, som omsatte änglarnes språk på mänskligt tungomål. SvTidskr. 1893, s. 623.
c) i fråga om ekonomiska förhållanden; särsk. i uttr. som beteckna en omvandling av en nyttighet av visst slag till en nyttighet av annat slag l. ett förbrukande av pängar på ngt; numera bl. med bestämning inledd av prep. i. Omsätta ngt i pängar (förr äv. i löst). De arfvegods, hvilka .. vår far omsatte i löst, när han for (utomlands). Almqvist AmH 1: 39 (1840). Han har sin pension och den omsätter han samvetsgrant i spirituosa. Lundegård Tit. 141 (1892). Han kunde icke få någon ro, förrän han omsatt sina rikedomar i jord. Rosén Buck GJord. 177 (1932). särsk.
α) (numera bl. tillf.) omräkna (kapital l. pris i annat myntslag). 2RARP 12: 401 (1741). De höga pris .. (rikssvenska) böcker betinga sig (i Finland), då kronpriset omsättes i mark och penni. AllsvSaml. 1928, nr 7, s. 5.
β) i fråga om förvandling av en naturaprestation till en pänningavgift. SFS 1883, nr 61, s. 2. För alla vidare åtgärder med grundskatternas reglering var det första nödvändiga steget att omsätta dem i penningar. De Geer Minn. 2: 58 (1892).
γ) i fråga om förvandling av en skuld av visst slag till en skuld av annat slag. Meningen var, att en del av den tryckande utrikesgälden skulle kunna omsättas i ett slags billigare inhemskt lån. SvRiksd. I. 7: 86 (1932).
d) naturv. i fråga om vissa av naturlagar reglerade omvandlingsprocesser. Samtiden 1873, s. 796 (refl.). Genom inverkan af salpetersyra kan borneol omsättas till vanlig kamfer. NF 3: 1483 (1880). Några tro .., att radiumet absorberar något slags, i öfrigt för oss obekant, strålning i rymden och omsätter densamma i värme. Arrhenius Värld. 57 (1906). särsk. fysiol. Förmågan att assimilera, d. v. s. att med sig införlifva och till likhet med organismens egna beståndsdelar omsätta de utifrån upptagna, olikartade ämnena. Hammarsten FysiolK 1 (1883).
7) byggn., tekn. för förbättring söndertaga (ngt murat) o. hopsätta det på nytt (helt l. delvis med andra materialier); jfr OM, prep. o. adv. III 7. Till vinnande af mera säkerhet för elden .. har man .. föreslagit kakelugnens omsättande och förseende med rörgångar. ÅbSvUndH 68—69: 189 (1787). Bakugnen omsättes, därvid .. eldfast tegel skall användas. SyneprotKulltorp 1895.
8) boktr. för ändring sätta (ett ark, en spalt, en rad o. d.) på nytt; jfr OM, prep. o. adv. III 7. Murberg FörslSAOB (1791).
9) bankv. (med l. utan amortering) förnya (lån l. växel som förfallit till betalning); förr äv. om förnyelse av depositionsbevis (”lånebankoattester”, ”växelbankotransportsedlar”); äv. bibliot. i fråga om förnyelse av boklån; jfr OM, prep. o. adv. III 7. Een läne Banco Attest af d. 4:de Augusti 1688 .. hwilken sedermehra är renoverat och omsatter. BoupptSthm 21/11 1688, Bil. PH 2: 1526 (1739). Lån omsättas eller nya göras till betalning af gamla. AdP 1789, s. 652. SFS 1937, s. 707.
Avledn.: OMSÄTTBAR, adj. särsk. bankv. till 9, om växel o. d.: som kan omsättas. —
OMSÄTTLIG, adj. särsk. handel., nat.-ekon. till 4; om vara, värdepapper o. d.: som kan omsättas (på varu- l. pänningmarknaden). Nordström Cred. 125 (1853). SD(L) 1895, nr 216, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content