PALIMPSEST pal1impsäs4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(palim- 1849 osv. palin- 1835)
Etymologi
[jfr t. o. eng. palimpsest, fr. palimpseste; av lat. palimpsestos, av gr. παλίμψηστος, adj., åter skrapad, (βιβλίον) παλίμψηστον, åter utskrapad bok, palimpsest, av πάλιν (se PALIN-) o. ψηστός, vbaladj. till ψῆν, beröra, stryka, av- l. utskrapa, möjl. rotbesläktat med BAR, adj.]
(i sht i fackspr.) (pergaments)handskrift där den ursprungliga skriften utskrapats l. borttvättats (men med kemiska l. fotografiska metoder åter kan göras läsbar) o. ersatts med en ny; ”codex rescriptus”; äv. bildl. Ulphilanska Palinpsesterna. SvBrIt. 2: 65(1835). Wirsén Vis. 313(1899; bildl.). Bæckström Rörstr. 95(1930).
-FOTOGRAFERING. [jfr t. palimpsestphotographie] särsk. om fotografering av palimpsest(er) med sådana tekniska metoder att den ursprungliga skriften framträder tydligare på fotografiet än på pergamentet. SvD(A) 1933, nr 81, s. 13. —
-INSTITUT. (om utländska förh.) institut för palimpsestfotografering. Internationella palimpsestinstitutet i Cava dei Tirreni. Östergren(cit. fr. 1921). —
-TEXT.
Avledn.: PALIMPSESTISK, adj. [jfr t. palimpsestisch, eng. palimpsestic] (i sht i fackspr., mera tillf.) som tillhör l. har avseende på en palimpsest l. palimpsester. SvD(B) 1928, nr 312, s. 7.
