PATE pa3te2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. pate, pade; jfr sv. dial. pate, hinna på soppa l. mjölk o. d., smutsskorpa, (tjockt) smutslager; av ovisst urspr.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) lång, med fårskinn fodrad rock; skinnpäls. Sommartiden brukas (av männen i Jämshögs socken i Blekinge) gula skintröjor, af sämskadt skinn, med ullen in under, dem de kalla pate. Öller Jemshög 260(1800). Om all din late (dvs. lättja) vore i min pate. Granlund Ordspr.(c. 1880).
