[jfr t. patientieren; av fr. patienter, avledn. av patient, tålig, av lat. patiens (se PATIENT). — Jfr IMPATIENTERA]
(†) ge sig till tåls; (tåligt) vänta; äv. i uttr. patientera med ngn l. ngt; äv. tr., dels i uttr. patientera (en summa) med ngn, ge sig till tåls med inbetalningen av (en summa) från ngn, dels övergående i bet.: förvänta (att ngt göres), dels med avs. på tid (se b). OxBr. 1: 231(1624: patientera, att). De forbe(mälte) sommor hafue de, som dem haffua skolle, medh migh någet patientera[t]. Därs. 11: 465(1631). Professorerna som .. måste patientera med sin lönss betalning. Rudbeck Bref 89 (1670). Porthan BrCalonius 538(1799). Tholander Ordl.(c. 1875). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] refl.: ge sig till tåls; (tåligt) vänta. OxBr. 11: 643(1633). Möller(1790, 1807).
