SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PIKTÖR, m.
Ordformer
(picteur)
Etymologi
[efter lat. pictor, målare, till stammen i pictus, p. pf. av pingere, måla (jfr PIKTUR)]
(†) målare. Livin Kyrk. 73 (1781).
Spoiler title
Spoiler content