SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLITA pli3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Månsson Ört. 131 (1628) osv.) ((†) -ar Månsson Åderlåt. 13 (1642); -er Månsson Ört. 99 (1642)).
Ordformer
(plita (-ij-) 1642 osv. plyta 1628)
Etymologi
[sv. dial. plita, blemma, utslag, sårskorpa, smula, flisa, motsv. nor. dial. plita, smula, litet grand, litet gräsbevuxet område m. m., lt. plite, skråma; sannol. besläktat med PLITA, v.2; för övr. av oklart urspr.]
(numera bl. i vissa trakter) kvissla, skorvig upphöjning i huden, (liten) sårskorpa; blemma, finne; i pl. särsk.: skorvigt l. kvissligt utslag. Omkring ätande plytor. Månsson Ört. 131 (1628). Schroderus Dict. 11 (c. 1635). The röda blemmar och plijtar (i ansiktet). Månsson Åderlåt. 13 (1642). (Sv.) Plita, .. (eng.) The Incrustation formed over a fore by dried matter, Scab, Dry pustule. Widegren (1788). GbgMP 1950, nr 327, s. 6 (i bild). — jfr SKABB-, SÅR-PLITA.
Spoiler title
Spoiler content