SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
POPULIN pop1ɯli4n l. pωp1-, l. -ul-, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr eng. populin, fr. populine; till lat. populus, poppel (se POPPEL, sbst.1)]
kem. vitt kristalliniskt ämne med sötaktig smak (glykosid) som erhålles ur barken, bladen o. roten av vissa poppelarter. Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 292. Kjellin (1927).
Spoiler title
Spoiler content