SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PREJNING präj3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[vbalsbst. till PREJA, v.1]
1) (i fackspr.) till PREJA, v.1 1 a. PH 7: 4954 (1760). Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående upphörande under fredstid af prejning från rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg. SFS 1878, nr 16, s. 1. TT 1941, Allm. s. 503.
2) till PREJA, v.1 3: prejeri. Desse olycklige (fångar) voro .. blottstälde för de gröfsta prejningar (från fångvaktarnas sida). LBÄ 11—13: 147 (1798). Hammar (1936).
Ssgr (i allm. till 1; i fackspr.): (2) PREJNINGS-FÖRSÖK. Centervall Hellas 253 (1880).
-HÅLL. avstånd inom vilket ett fartyg kan prejas (särsk. gm anrop); jfr prej-håll. Trolle Sjöoff. 1: 369 (1869). VFl. 1919, s. 40.
-LANTERNA. lanterna använd vid prejning. TLev. 1911, nr 43 A, s. 2.
-ROP. Sparre Frisegl. 2: 122 (1832).
-SIGNAL. BonnierKL 9: 563 (1926).
-SKOTT. Carlén Köpm. 1: 137 (1860). 2NF 32: 835 (1921).
(2) -SYSTEM. prejerisystem. Auerbach (1913).
Spoiler title
Spoiler content