PSALIGRAFI psal1igrafi4, r.; best. -n l. -en.
Etymologi
[jfr t. psaligraphie; av gr. ψαλίς, sax, rotbesläktat med SPALTA, SPJÄLA, v., SPJÄLL m. fl., o. -GRAFI]
(numera bl. tillf.) konst(en) att med en sax göra silhuettartade figurer, silhuettklippning. NF (1889). SDS 1951, nr 353, s. 6.
