SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PYR, sbst.2, l. PYRE, sbst.1, n.; best. -et.
Etymologi
[sv. dial. pyr(e); till PYRA, v.1]
(†) dåligt, surt bränsle. Hur skall jag kunna blåsa eld i det här gemena pyret? Veden är så våt, att ingen låga blir. Almqvist Grimst. 28 (1839).
Spoiler title
Spoiler content