publicerad: 1956
RAKEL ra4kel, sbst.3, r.; best. -n; pl. -klar.
Etymologi
[av t. rakel; sannol. av fr. racle, till racler, skrapa, stryka av, av ffr. racler, skrapa; jfr prov. rasclar, avskrapa, harva, it. raschiare, avskrapa; av omtvistat urspr.]
tekn. i maskin för djuptryck (särsk. i snäll- l. rotationspress): knivliknande anordning vars viktigaste del utgöres av en tunn, elastisk metallskiva som släpar mot o. avskrapar överflödig färg från cylindern l. tryckvalsen l. tryckplåten; jfr FÄRG-KNIV. NordBoktrK 1910, s. 237. Balk, stödskena och stål utgöra tillsammans rakeln. HantvB I. 7: 250 (1939; i tryckpress). Därs. 8. 2: 257 (1940; i maskin för tygtryck).
-DJUPTRYCK~02. [jfr t. rakeltiefdruck] djuptryck med användande av rakel, djuptryck. Oldenburg Bok 62 (1923). —
-MASKIN. [jfr t. rakelmaschine] (numera bl. tillf.) maskin för djuptryck, utrustad med rakel. NordBoktrK 1910, s. 236 (om maskin för tygtryck). —
-RAND. [jfr t. rakelstreifen] på bild o. d. framställd medelst djuptryck: (defekt i form av) rand uppkommen gm att en fastare partikel fastnat under rakeln. GrafUppslB (1951). —
-RÖRELSE. om rakels fram- o. återgående rörelse i cylinderns längdriktning under tryckningen. HantvB I. 7: 250 (1939). —
Avledn.: RAKLA, v.2, -ing. tekn.
1) medelst rakel (låta) avskrapa överflödig färg från (tryckplåt o. d.) vid djuptryck; äv. med obj. betecknande färg som avskrapas på detta sätt; äv. i förb. rakla av10 4. HantvB I. 7: 270 (1939). GrafUppslB 654 (1951: ”rakla” av).
2) i utvidgad anv.: (låta) utbreda (plastmassa) på väv medelst en i en maskin fäst kniv av liknande konstruktion som en rakels; särsk. i förb. rakla ut10 4, (låta) utbreda (massa o. d. på ngt) på sådant sätt. Under värmebehandling raklas massan ut på bomullen. GbgMP 1949, nr 29, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content