SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RAMA ra3ma2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. ramme, t. rahmen; avledn. av RAM, sbst.1]
1) förse (ngt) med ram l. infattning, infatta i ram, inrama; med avs. på tavla o. d. äv.: sätta i glas o. ram; jfr RAM, sbst.1 2, 3. SD(L) 1905, nr 104, s. 1. Mina skisser skola gå ut i världen, ramas i guld. Hildén Indians. 147 (1910). Martinson VägKlockrike 137 (1948).
2) (i sht i vitter stil) om sak: bilda l. utgöra en ram omkring (ngt); vanl. oeg. l. bildl.: omge, omfatta; jfr RAM, sbst.1 2 (f). Mörner NärFjärr. 165 (1901). Ansiktet .. ramas af ett svart hår och helskägg. SD(L) 1904, nr 71, s. 4.
3) [delvis direkt bildat till RAM, sbst.1] i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med ram, inramad; äv. oeg. l. bildl.; jfr 1, 2. SD(L) 1900, nr 336, s. 5. Koch Arb. 270 (1912). Mittfält (på ryan) ramat av en .. kraftig .. bård. Sylwan Ryor 75 (1934). jfr BERAMAD, GULD-RAMAD.
4) (i fackspr.) loda med ram (se RAM, sbst.1 3 j); intr. o. tr. Stenfelt (1920). Att rama farleder. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 328 (1944). särsk. ss. vbalsbst. -ning. KrigVAH 1880, s. 102.
Särsk. förb.: RAMA IN10 4. jfr inrama.
1) till 1: infatta l. insätta (ngt) i ram; äv. bildl. Strindberg Skärk. 189 (1888). Böök SvStud. 460 (1913; bildl.).
2) (i sht i vitter stil) till 2: bilda l. utgöra ram kring (ngt). Ahrenberg Landsm. 6 (1897). En krets av bergstoppar .. rama in tavlan. Sandström NatArb. 2: 74 (1910). Lockar som ramade in det starka ansiktet. Oterdahl Skram 374 (1919).
Ssg: RAMNINGS-ARBETE~020, sbst.1 särsk. (i fackspr.) till 4. Globen 1933, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content