[jfr t. ramismus, eng. ramism, fr. ramisme; till namnet på den franske tänkaren Pierre de la Ramée (Petrus Ramus; † 1572)]
filos. o. lärdomshist. åsikt l. lära som utvecklades av Pierre de la Ramée i opposition mot den aristoteliska logiken o. mot äldre undervisningsmetoder. Fryxell Ber. 8: 189(1838). Ramismens motvilja mot tomma abstraktioner och förkärlek för en omedelbar praktisk tillämpning af de teoretiska studierna. Lagerstedt SvUppfH 19(1903). —
